fredagen den 10:e februari 2012

2009 vs. 2010 Zilliken Rausch Kabinett



Det stora frågan
som gnager är så klart hur Zillikens fenomenala tia egentligen är i förhållande till den minst lika fenomenala nollnian? Det finns bara ett sätt att ta reda på det. Det här blir förstås en tuff och glädjelös apéritif i vetenskapens tecken, men someone's gotta do it...

Till att börja med är det bara att konstatera att det inte råder någon tvekan om att vinerna har en gemensam avsändare, trots att årgångarna var så olika. Samma fina hantverk med samma klingande transparens, samma Saar-typiska äpplighet och samma oemotståndliga ton av färsk dragon på toppen. Det här är två alldeles underbara kabinetter av en sort man aldrig kan ha för mycket av i källaren.

Därmed inte sagt att det inte finns skillnader. Nollnian har till exempel en mycket mer framträdande oljig skiffermineralitet som kommer att utvecklas till rena petroleumkällan med ytterligare lite tid på rygg. Och frukten känns lite djupare utan att bli mer tropiskt, snarare mer av äppelpaj. 2010 har inte riktigt samma mineraliska sug i doften - men man får mer av eteriska, lätta toner med blommig parfym och nypressad citron.

Väl i munnen bjuder nollnian på lite tätare frukt och en klart längre eftersmak, men känns ändå lite torrare än tian som så här vid en direkt jämförelse i parallella glas bjuder på en lite paradoxal extra upplevelse av honungssötma i svansen trots lite mindre djup och kropp. Men nu ägnar vi oss åt rena hårklyverierna, båda vinerna har en fantastisk balans och fräschör.

Sammanfattningsvis: två helt oemotståndliga moselrieslingar att dricka nu eller åtminstone över de närmste femton åren. Tur att man slipper välja. Nollnian är nog ett strå vassare, men den har vi druckit en del av och det känns lite som att vi kan den nu. Här blir det ryggläge en tid tills den där petroleumådern krypit fram ännu mer. Till den nya förälskelsen 2010 säger vi däremot på återseende snart igen. Jag vill ha mer av den där ungdomliga parfymen precis som den är just nu...

11 kommentarer:

Finare Vinare sa...

Tack, Franko! Hatten av för ditt forskningsprojekt, det här är extremt viktiga saker som den riesling-älskande allmänheten måste få raka svar på ;)

Inte helt oväntade slutsatser vad gäller smakdjup men intressant och lite oväntat att 10:an är sötare, stämmer ju också med mätvärdena. Det antyder att den bör lagras ännu längre. Skiffer-petroleum-ådern lär väl komma fram där också med tiden..

Känns hur som helst toppenbra att ha en låda 2010 att börja tulla på i vår/sommar :)

J sa...

Nämen, det var ju precis vad man funderade på efter förra inlägget. Tack för rapporten!

Jag har lyckats hålla fingrarna borta från mina kvarvarande nollnior, och för den bedriften tänker jag nog belöna mig med en tia inom kort.

Frankofilen sa...

Hej FV & J!

Som sagt, skall vi öppna en flaska nu så blir det tian. Den har en oemotståndlig eterisk, ungdomlig parfym just nu så den där lådan bör ligga farligt till... Och den lilla extra sötman blev faktiskt bara tydlig vid en direkt jämförelse. Kanske skall den lagras längre än nollnian, å andra sidan finns inte lika mycket stoppning. Men jag har på känn att det inte kommer att finnas några flaskor kvar här hemma av endera årgång när vinerna är verkligt fullmogna, sådana här grejer kan ju lagras snudd på hur länge som helst...

Henrik sa...

Tack för forskningsprojektet, men ännu större tack för att du väntade så länge att jag hann få tag på några flaskor. Zilliken är en trollkarl - gör suveräna viner även i mindre upphetsande årgångar. 09 var en av förra årets bästa rieslingupplevelser, låter som 10 svarar i år ...

Anonym sa...

(A): synd att ha missat tåget.... Kanske dags att ge sig på de sista nolltvåorna i källare?

Finare Vinare sa...

(A) - du har inte missat tåget, det avgår här.

Attans fina, de limeiga nolltvåorna. Våra tog tyvärr slut i somras...

Anonym sa...

(A): ==>FV; tack för guidningen.

Anonym sa...

De här små godbitarna kan verkligen åldras med stil. Blev ett par 90-tals spätlese och lite kabinett från tidigt 00-tal när Saar besöktes i augusti.
För mer läsning om Hanno and Dorothee så rekommenderas http://www.tongmagazine.com/German_Riesling/

tack för trevlig läsning.. /Erik Jonsson

PS. anser nog dock att Van Volxem gör de trevligaste Saar-vinerna. DS.
http://www.sommelier20.se/2011/10/03/en-blandad-påse-måndagsmosel!-4496197

Frankofilen sa...

Van Volxem har ju en annan, torrare stil. Och glöm inte Herr Muller...

Erik sa...

jo hans torra är ju som sagt torr. men Roman gör en liten del spätlese och auslese också, vilket är galet bra. som hans torra fast söta. ja müller spelar lite i en egen liga..

Anonym sa...

(A): Höll mig från nolltvåorna igår, blev istället von Hövel Scharzhofberg 07. Inte så tokigt det heller, om jag får säga...