Måndagseftermiddagen bjöd på Bourgognedag på Operaterassen med utsikt över ett bedårande vackert Vinterstockholm. Runt borden svärmade en drös journalister, sommelierer, importörer, systembolagsfolk och en och annan katt bland hermelinerna som undertecknad, som för en gångs skull var ledig för ett evenemang dagtid.
Många viner att prova fanns det, men att rada upp en massa noteringar gör varken bloggaren eller läsaren glad. Den stora behållningen med en sådan här uppställning är möjligheten till någon sorts överblick över årgångar och områden. Så. Några reflexioner så här i backspegeln:
1. Herregud så många goda viner det görs i världen.
2. Herregud så många mediokra och intetsägande viner det görs i världen.
3. Tokhyllade 2009 verkar inte vara min årgång för röd Bourgogne. En besvärande stor andel av vinerna bjöd på lite blurrig, varm frukt med återkommande inslag av beska. Ni som köpt på er, håll tummarna för att det rättar till sig med lagring.
4. 2009 verkar ännu mindre vara min årgång när det gäller Chablis. Skum frukt, knepiga syror, svårtolkad terroirkänsla och allmänt bristande struktur.
5. 2010 däremot, rackarns vilka viner! Speciellt på den röda sidan. Över lag bjöds på ljuvlig pinotfrukt, öppen och fin med härlig transparens parad med en klockren struktur och härliga syror. Det var bara att konstatera att tiorna var riktiga charmtroll hos så gott som varenda producent som hällde dem.
6. Dagens första glas visade sig också vara ett av dagens bästa. Domaine Albert Morot bjöd på en trio Beaune 1er Cru som skickade upp mungiporna ordentligt. Bäst enligt min smak var Cent-Vignes med sin helgjutna elegans. Bressandes kändes tuffare och mer animalisk, medan Teurons var slankare och mer knuten. Svensk importör saknas, men hörde jag rätt i eftersnacket så kommer en välbekant naturvinspusher från Södermalm att kunna erbjuda ett knippe sköna morötter vad det lider...
7. Dagens bästa Chablis kom från Domaine Christian Moreau. Allt var egentligen bra här - till och med nollniorna - men med 2010 Vaillons och Les Clos som de högsta topparna. Underbart utmejslade viner med klingande syror, massor av citrusfriskhet, sköna mängder extrakt och en sanslös mineralitet. Är så glad att jag köpt på mig av 2008 Les Clos sedan tidigare.
8. Dagens överraskning stod Domaine Tortochot för. Producenten dras väl med ett rätt ljummet rykte, och jag hade skam till sägandes en del fördomar om lång och trogen underprestering. Men återigen var det tiorna som charmade. Hela linjen från 2010 Gevrey-Chambertin Les Corvées upp till något dyrare 2010 Gevrey-Chambertin 1er Cru Les Champeaux var alldeles strålande bra med kryddor, grillad kyckling och en rejäl dos biotoner från ladugården.
9. Dagens lyckofniss gavs hos Clotilde Davenne, den coolaste blonda vinmakerskan i hela Chablis. Efter några korrekta och goda men i ärlighetens namn kanske inte pulshöjande Chabliser bad vi att få prova hennes 2010 Bourgogne Rouge. Fniss, vilket tjut, vilken befrielse efter några tunga fatade beska nollnior. Busigt, lätt och långt ifrån stort, mer som pinot noir stjäl ett snabbt hångel av cab franc på en hormonstinn skoldans med naturlig prägel. Ett riktigt vin de soif, sannolikt klockrent till en kycklingsallad framåt sommaren. Ligger i BS för 99 spänn, och jag hoppas importören också lägger upp den röda 2010 Irancy med mer struktur och kropp.
10. Dagens kontrovers rörde Domaine Taupenot-Merme. Så himla bra tyckte både Per Bill och spottkompisen FV. Jo visst, stilen är riktigt snygg och elegant, och det är ingen risk för överfatning eller beska i de här nollniorna, men hallå? Saknas inte en del djup och klass med tanke på att vi snackar Grand Cru? Visst är vinerna goda, men det skall de ju vara när vi närmar oss snudd på en tusenlapp i pris. Och deras Gevrey Villages skulle man förstås inte sparka ur sängen en onsdagskväll, men 335 pix plus moms? Kanske är jag helt fruktskadad efter ett gäng Kalifornier och Tyskar, och jag blir mer än gärna motbevisad i framtiden, men då får någon annan betala....
8 kommentarer:
Var väl några år sedan jag skrev ett inlägg här men kan inte mer än hålla med dina observationer. Ogillar egentligen den här typen av tillställningar då man har svårt att verkligen ta till sig vinerna men en viss generell känsla får man dock. Håller helt med i analysen 2009 vs 2010. Gillade Morots 2010:or skarpt även om min favorit var Bressandes. Bäst för dagen var nog Christian Moreau, satan vad Vaillons var fin och Les Clos lär ju bli lysande.
Bästa Petit chablis var Tremblays, tänk om all Petit Chablis kunde vara så bra. Tummen upp också för Domaine des Valanges mottagande sant deras olika Saint-Véran.
Hehe, välkommen tillbaka Swedish!
Det var väl egentligen rätt hugget som stucket när det gäller Morots tior. Galet unga allihop, och för att ha en egentlig åsikt vill man förstås sitta ned men dem igen. Men här skjuts från höften som jag ser dem i vimlet med blocket i ena handen och glaset i det andra. För precis som du säger, visst blir det gärna lite rörigt på sådana här tillställningar...
Christian Moreaus viner var galet svala allihop när vi provade. Och i ärlghetens namn var det inte mycket som skiljde Les Clos från Vaillons i nuläget. För att Grand Crun skall ha en chans behövs nog mer lagring, i nuläget dricker jag hellre Vaillons...
Det finns mycket man kunde hylla (och en hel del brutala bottennapp också). Domaine Doudet-Naudin landade rätt bra hos mig t ex...
morot är en gammal favorit och det glädjer mig om vinik plockar hem grejerna. på plats ligger de på 20-25 euro. och har gjort så i bra många år. cent-vignes brukar vara den mest direkta, bressandes behöver några fler år och teurons den med mest potential. ge den tid bara...
vem plockar hem moreau?
Det var Theis som hällde C Moreau.
Hej alla,
Tack för rapporten. Vill bara ge min 30 åriga erfarenhet av ung och gammal Bourgogne. Riktigt ung Bourgogne, från fat eller nästan från fat, är alltid bättre och charmigare än Bourgogne som är 2-3 år gammal på flaska. 2009 var lika omedelbart kanonbra och charmig, när man provade årgången för ett år sedan. När man provar årgången från flaska idag, så är den lite annorlunda. Min absoluta övertygelse är att 2009 och 2010 är två lika bra årgångar, båda kommer att utvecklas väl och ge fina vinupplevelser i många år framöver. 2009 och 2010 är toppårgångar för röd Bourgogne, endast slagen av den makalösa årgången 2005 under de senaste 20 åren.
Lev väl
Claes Lindquist / Vinunic AB
Tack för lite perspektiv Claes. Självklart är det inte nu man skall fälla domen över nollniorna. Samtidigt är det svårt att komma ifrån sina egna intryck. Även på er magnifika Jadotprovning igår hade jag en del invändningar när det gällde de röda, närmare bestämt de från Côte de Beaune som jag upplevde som alldeles för mörka med klar grenache-syrah varning på frukten parad med Jadots stil med lite limmiga fattoner. Kändes inte riktigt som det jag söker i pinot från Bourgogne, men kanske rättar det till sig.
Côte de Nuits däremot kändes mer lyckade, med mer av den klassiska pinotprofil jag vill ha. Härliga Gevrey:er, och sista flighten med 2009 Echezeaux, Bonnes Mares och Clos de Béze var rent gudomlig, sannolikt det bästa jag druckit från Bourgogne. Sån silkighet! Stort tack för den upplevelsen.
Håller med franko, de 2009 jag smakat på är inte det jag vill ha i en Bourgogne sen tror jag inte heller de kommer utvecklas så fint. Men tacka vet jag 2010, vilka viner
/J
Morot, Moreau... Tomato, tomato...
Skicka en kommentar