tisdag 19 juni 2007

2005 Domaine de la Cotelleraie Les Perruches

Frankofil eller ej, röda viner från Loiredalen tillhör verkligen inte vanligheterna hos oss. Jag kan faktiskt inte påminna mig ett enda vin som gjort avtryck. Och det verkar vara många som rynkar på näsan åt Cabernet Franc från Loire - den sista klassiska franska vinregionen där priserna inte gjort ett skutt senaste åren? Det passerar en och annan Chinon, Bourgeuil och St-Nicolas-de-Bourgeuil till rimliga priser på Systembolaget men jag brukar sällan slå till. Dags att ge dem en ny chans således, vem vet vad man missar? Kvällens flaska har fått en hel del glada tillrop sedan den släpptes i maj, men det finns fortfarande några flaskor kvar.

Färgen är mörkt blåröd. Doften är...väldigt annorlunda och ganska agral. Här finns halva bondgården: gräset på ängen och höskullen, rotfrukterna i landet: rova, kålrot, och en antydan av stallet. Det finns även associationer till kossorna i form av mjölksyrlighet som för tankarna till mejeriprodukter - blåbärsmoothie! Frukten rör sig åt det mörka hållet: blåbär och svarta vinbär med en gnutta peppar. I munnen är vinet fruktigt men ungt, stramt, med liten eldig och bitter eftersmak.

Oj, det här var annorlunda. Nytt och kul, ja, och definitivt välgjort, men gott, nja, inte så värst. Ett glas räcker gott för mig. Det är möjligt att jag får återkomma när jag efter lång och trogen tjänst drabbats av svår palate fatigue och inte står ut med en endaste Bordeaux, Bourgogne, eller Rhônevin, men för tillfället håller jag mig gärna till mina konservativa favoritregioner. Oh well, fler flaskor till Loirevännerna, antar jag.

9 kommentarer:

Finare Vinare sa...

Roligt med viner som skapar lite kontroverser. Många backar ur direkt när gräs och grön paprika står på menyn. Det var väl inte fallet här, men elegant är nog inte ordet vi skulle välja heller. Vi testade det på gamla vänner som bjöd på grillad lammbog. De tyckte att det var ännu godare än Philippe Faurys 2004 Saint Joseph... förresten, har ni smakat den? Hur som helst, en kul rundtur på bondgården, texten blev bra även om ni inte föll för vinet!

Frankofilen sa...

Jag kan tänka mig att det handlar lite om en acquired taste -och gillar man Cab Franc från Loire är nog det här ett jättefynd - fast själv har jag svårt för smakprofilen. Men man skall aldrig säga aldrig - jag provar gärna en och annan flaska då och då men kommer knappast köpa några mängder...och kommer någon med en flaska Cheval Blanc så provar jag gärna mer Cabernet Franc ;)

Frankofilen sa...

PS. Faurys St Jospeh har vi passat på - det blev mest italienskt och ett lager Malleolus i junisläppet, det fanns ju dessutom bara en dryg handfull flaskor i hela centrala Stockholm från början, lite konstig tilldelning. Men den är visst inte slut ännu ser jag -får kanske återkomma.

Finare Vinare sa...

Nu blev vi allt lite överraskade. JLL har ju med Faury i sin exklusiva STGT club. Nåväl, flaskor finns, vinet är inte så fantastiskt som de mest upptrissade skriverierna. Icke desto mindre är det ett klart schysst vin, som är extremt typiskt för druvan och området. Missa inte...

Frankofilen sa...

Å andra sidan delar ju JLL ut även för honom mycket måttliga en stjärna till årgång 2002 (inte så konstigt) men även till årgång 2001 av vinet - det verkar vara La Gloriette som är the real STGT thing... Men visst borde det vara ett givet köp för mig,orkade inte åka till Söder när det var slut på Regeringsgatan sen blev det inte av, och er första post om vinet dämpade värsta hypen för mig...får väl skylla på att jag laddat upp med en ganska ordentlig beställning Fèvre Chablis från BS - hans 2004 Les Clos finns fortfarande kvar förresten...

Finare Vinare sa...

Om någon får för sig att släppa La Gloriette på SB är vi förstås med i matchen ;-) Vi skriver en rad om Faurys 2004 Saint-Joseph igen ikväll. Vilken Fèvre Chablis har du laddat upp med? Har du smakat den?

mvh,
Finare & VInare

Frankofilen sa...

Laddat upp vet jag inte... men jag tyckte att jag hade för lite Chablis (vilket man förstås ALLTID har vid varje givet tillfälle oavsett källarstatus om man skall vara ärlig) så i samband med släppet blev det dessutom en order gott och blandat inehållandes Fèvres bas-chablis 2006 (första 2006:an? har väl knappt kommit i flaska), 2005 Premier Cru Fourchaume Vignoble de Vaulorent och 2004 Les Clos. Inte smakat ännu men har dreglat lite över Burghounds/Alan Meadows omdömen (han imponerar mycket på mig, och är nog världens snålaste kritiker sett till poäng, vilket är bra tycker jag). De, och mycket annat finns under pressrubriken på www.williamfevre.fr om ni vill. Så Faury försvann liksom...men jag skall försöka rätta till det...

Finare Vinare sa...

Tack för tipset, intressant läsning om Fèvres viner. Allen Meadows gräver djupare än de flesta. Världens snålaste kritiker låter som en bra inställning... för gudarna ska veta att det råder total förvirring och inflation på poängsättningens tulpanbörs. Hur som helst tror vi att Frankofilen är absolut rätt person att ta ett helhetsgrepp på hela poängsurven. Lyckliggör oss med ett uttömmande inlägg, som vi kan avnjuta till latte med skånsk leverpastej på danskt rågbröd.

mvh,
Finare & Vinare

Frankofilen sa...

Jag har faktiskt grunnat lite på ett inlägg om poängsättning på senaste tiden...och kommit till en lite annan slutsats än jag kanske trodde först. Så en post kanske är på väg om jag bara lyckas bena ur något läsbart ur poängröran.