onsdag 19 mars 2008
2002 Marcel Deiss Riesling Saint-Hippolyte
Sonen och jag är gräsänklingar och spenderar dagarna med dagisinskolning, hagel och blötsnö medan övriga familjen enligt telefonrapporterna har strålande sol och klarblå himmel i fjällen. Vi förgyller onsdagen med besök av en mycket kär gammal vän som jag inte sett på alldeles för länge, och som dessutom "börjat nosa" på vinträsket enligt honom själv. Ha, jag säger bara ha! Har man alla riskfaktorer i form av förekomst av Y-kromoson, långvarigt och troget skivnörderi med faiblesse för samlarmani och dessutom är en allmänt livsnjutande och trevlig prick så skall man inte tro att man kan leka med elden. Och när man dessutom redan börjat gå på släpp och både handlat och druckit upp 2005 Reine des Bois med stor behållning så säger jag bara: välkommen i träsket. Det kommer att bli dyrt, men trevligt.
Vi startar kvällen med en Alsaceriesling. Utifrån erfarenheterna av förra flaskan är vinet dekanterat i förväg och har fått några omhällningar. Färgen är fint gyllengul. Liksom sist är frukten lite placerad i baksätet vid uppkorkandet, men har flyttat fram positionerna något när det är dags för förrätt. Doften innehåller honung, citrusfrukter, honungsmelon, lite gul äpplighet och en knivsudd av petroleum. Smaken är välbalanserad med fin fruktsötma men ett helt torrt avslut med lite grapebitterhet och mineralitet och en god hyfsat lång eftersmak. Gott fast inte riktigt samma stuns och intensitet som tidigare, möjligen är vinet i en mellanperiod och förhoppningsvis kan det blomma upp igen med ytterligare lagring. Vi får se vad den sparade slatten visar imorgon.
PS. Ett nytt smakprov dagen efter från en kylskåpssparad skvätt tycker jag uppvisar lite mer generös fruktrondör som drar en aning mer åt tropiska frukter jämfört med igår. Det finns en ganska härlig balansgång mellan sötare frukt och en småsalt mineralitet. Men det är egentligen ingen superskillnad. Nåja, vinet faller inte sönder och samman över natt så någon panik att dricka upp på studs är det nog inte. Nästa flaska, den sista, får vänta lite.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Tack för en utomordentligt trevlig och god middag med gott vin! Ja, det är väl bara att inse att man är fast i träsket...
Trevlig Påsk!
/JW
Tack själv...hoppas du inte var för trött imorse. Vi hörs.
Visst hade det varit skönt att ligga och dra sig som vissa pappalediga individer..men jag var oförskämt pigg imorse.
Häsla K!
/JW
Ligga och dra sig, sure. Sonen vaknade halv sex...
Som sagt, föräldrapenningen ÄR surt förvärvad. Det är inte bara försäkringskassans hemsida som ska forceras ...
På mig låter det som att kompisen är helt rökt, redan dragit i sig en Reie Des Bois och kompis med Frankofilen - hur många fler tydliga symptom på YCS behöver en kunnig läkare för att våga ställa diagnos?
I övrigt, 2002 i Alsace var väl en excellent årgång? Brukar Deiss dra sig tillbaka på sofflocket för att återkomma uppfriskad?
Jag trodde att det mest var syrah som var korkskruvsångestens bäste vän.
Henrik, jag har egentligen inte den blekaste aning om St-Hippolyte befinner sig i en mellanperiod eller ej, jag har aldrig lagrat någon Alsaceriesling utan mest druckit dem unga. Men jag har läst flera inlägg där folk menar att tysk riesling är som bäst alldeles i ungdomen eller efter kanske 8 års lagring med en liten tillbakadragen period däremellan så jag extrapolerar lite. Sedan är det förstås förra gången vi provade då jag tyckte att visst, den är fortfarande god men mina smaklökar föredrog den när den var yngre. Men dagen efter fanns både mera petroleum och en stunsigare mer generös frukt. Det blev bara bättre efter ett dygn i kylskåp, därav mina funderingar om någon sorts come back. Vi får se, det finns säkert många betydligt mer erfarna och kunniga som vet bättre. F&V tex?
Vill inte påstå att jag är varken kunnig eller erfaren avs. lagring av Alsace Riesling, men jag drack en synnerligen god "halvgammal" Clos Mathis från Domaine Ostertag (tack Holger!) för några år sedan, och det var mkt gott! Mao - jag kan mycket väl tänka mig att denna 02a Saint-Hippolyte utvecklas väl några år till... jag hoppas det iallafall eftersom jag tror jag har ngn flaska liggandes. F.ö - en extra eloge till paragrafen "Välkommen i träsket. Det kommer att bli dyrt, men trevligt." Både välfunnet och roligt! Glad Påsk!
Jag håller med om att en bra nolltvåa nog inte borde krokna ännu, även om det här inte handlar om yppersta toppklass. Och man skall nog inte överanalysera så mycket, vinet är gott som det är nu, men man vill ju lära sig mer för framtiden. Glad påsk själv!
PS. Holger - är det Finare Vinares bekant från göteborg? Vinbloggosfären verkar mer inavlad än man kan tro vid första anblicken...
Kul att läsa lägesrapporten! Jovisst är det här är ett av våra favoritviner i de flesta senare årgångar som 1999, 2000, 2001, 2002 utom kanske 2004, som kändes lite grönt aromatisk sommaren 2006. Den kommer kanske runt vad det lider. Vi har några årgångar i källaren. 2002 gillar vi skarpt - med sina rejäla syror och sin grapebitterhet borde den både hålla och utvecklas länge än. En tonårsfas kanske? Vi går ibland och vänder lite på olika nollnollor från alsace men kan inte riktigt besluta oss;-)
Nej, detta är en annan Holger. Västerås-Holger med en trevlig källare och en trevlig familj!
Skicka en kommentar