Parkerälsklingen Ben Glaetzers Mitolo-viner har vi druckit förut med behållning. Ikväll matchar vi det med kryddig helstekt fläskfilé med både rökarom och honung i marinaden.
Vinet är mörkt, mörkt blårött. Doften är riktigt tung och tät med ett överflöd av mörka lite syltiga toner - björnbär, svarta vinbär, en hel blåbärspaj, Basset's sötlakrits, nylagd asfalt och lite choklad - parade med en riktigt snygg korsning mellan parfymerad blommighet, grön örtighet och eukalyptus. Någon har visst också slängt ned en nybakad bulle med brödig vanilj och bakkryddor, och efter fyra fem timmar tittar även lite nygrillat kött fram. Smaken är en veritabel explosion av tätpackad massiv men sval frukt ursnyggt balanserad med fräsch syrlighet där summan blir elegant balans ända ut i en mintig och nästan lite småsalt lakrits- och anistonad eftersmak som klingar kvar riktigt länge utan minsta tecken på hetta. Eken känns mycket mera integrerad än för något år sedan. Supergott och ett lysande hantverk! Även med det obligatoriska poängavdraget måste man säga att Uncle Bob har en poäng med sin glimrande recension. Tusan vet om inte det här helt enkelt är ett av de absolut godaste australiensiska viner vi någonsin druckit.
9 kommentarer:
Lovande! Vi drack 2005an av detta vin för något år sedan och då satt det inte alls ihop. Det bådar ju gott att 2004an redan har hunnit smälta ihop till ett lysande vin.
Jag har inte provat nollfemman, men den här flaskan kändes mycket bättre än för ett år sedan. Vinet var redan då balanserat och absolut ingen slapp eller eldig fruktbomb, men betydligt mera monolitisk och med mera framträdande ek. Här har det verkligen hänt bra saker.
Har herrarna möjligen druckit någt av de andra Mitolo-vinerna? Jag har sedan ett tag varit allmänt nyfiken på dessa men vet inte var jag ska börja för att se om det är något för mig. Savitar förefaller ju väldigt lovande, men de andra som finns på SB då?.
Jag har bara provat 2004 GAM för något år sedan sedan, och tyckte då att den kanske var lite fläskigare än 2004 Savitar vid ungefär samma tid men någon jätteskillnad kan man inte tala om. Vad jag förstår kommer druvorna till Reiver, GAM resp Savitar från lite olika ställen men om Glaetzer utöver denna skillnad har några ambitioner att göra vinerna i olika stilar vet jag inte. GAM eller Savitar är nog ganska hugget som stucket - möjligen skall man kanske vara uppmärksam på eventuell Barossa-saltighet (som jag personligen har svårt för) i Reiver. Men jag tror det är rätt så riskfritt att prova vilken som helst för att se om man gillar stilen. Poängmässigt ligger de ganska tätt samlade åtminstone.
Tack för de vinklingarna. Jag har läst lite löst om både Reiver och GAM som båda fått både ris och (mest) ros. Sedan är det ju frågan om det är ojämnhet i flaskor eller smak, eller båda för den delen.
Jag har inte så stor erfarenhet av aussie-shiraz, förutom att jag provat de flsta av Penfold's bättre i lite olika årgångar, så jag har inte fullt ut bestämt mig om jag gillar stilen eller ej. Om både GAM och Savitar -04 är så tillgängliga redan nu så... kanske är det kanske båda dessa vi ska testa:-) Tack återigen.
Om du tänker dig BS så är det sannolikt nollfemmorna som kommer även om det är nollfyrorna som är listade i katalogen har jag förstått av en tidigare post av Magnus ovan. Om det sedan spelar så stor roll är en annan femma...
Säkerligen bra båda, men risken med -05:orna är väl kanske att de inte är riktigt lika tillgängliga. 2005 ska ju vara ett stort år där nere och det är väl lite risk att de behöver mer tid på sig för att göra sig gällande. Lotto att beställa från BS alltså. Precis vad man önskar sig som finfantast.... not!!
Tack för ett ord i rättan tid. Jag har gått i garderoben och sneglat på både GAM och Amon-Ra från 2005 på sistone, men nu fick jag lite förnyad karaktärsstyrka. Bra hantverk är alltid roligt, helt oavsett stil. Och matchningen med den marinaden känns hundraprocentig.
Just 2005 Amon-Ra skulle jag nog inte tveka att korka upp redan nu. Folk verkar överens om att den lysande. Av någon anledning har jag aldrig köpt någon flaska men någon gång måste man ju bara prova, och den verkar återkomma på SB med jämna mellanrum. Men en liten kort lagring för att låta de här maffiga vinerna lugna ned sig lite är kanske klokt - visserligen brukar jag tycka Aussie Shiraz är väldigt tillgänglig som ung, men så värst många har vi inte druckit.
Marinaden ja, jag önskar jag kunde säga att jag gjort den själv men länge leve halvfabrikaten! Santa Marias färdigblandade Smokey Honey, och vips så fick man lite grillkänsla även med vår skruttiga ugn. Jag gillar den marinaden, brukar passa bra till sådana här "barbecueviner", även gott till Zinfandel...
Skicka en kommentar