Marc Ollivier är en av mina absoluta favoritproducenter i Muscadet de Sèvre-et-Maine. Hans vita viner är allihop smått underbara, precis så personliga och mineraliska som man önskar att all Muscadet var. Dags att smaka vad han förmår på den röda sidan. 2009 Cuvée Granit är inget stort vin på något sätt, och gillar man inte lättviktare skall man nog inte ens prova. Men det finns något här som gör att jag återkommer för en sipp efter annan. Det är rätt gott att dricka helt enkelt. Kanske är det den rena, friska cabernetfrukten det handlar om med sina drag av vinbär och grön paprika? Jag gillar ju både cabernet franc och sauvignon, speciellt om den förra inte är för gräsig. Eller så är det kanske de subtila inslagen av undervegetation som fångar intresset, eller den lätta mineraliska anstrykningen från granitjordarna? Smaken är ett par snäpp under medelfyllig med en lätt munkänsla gränsande åt det glesa, och även om eftersmaken i ärlighetens namn är åt det korta hållet finns här ett fräscht lyft från syrorna. Lite nafsande tanniner får också plats bland rödfrukten. Som sagt - inte stort för fem öre, men heller inte helt dumt att sippa på en vanlig onsdagkväll. Det finns något. (86)
8 kommentarer:
Nollnian hade rikare och mognare frukt, men tian har sina förtjänster den också. Lättsam och uppfriskande...
Hej Frankofilen
Förlåt att jag lämnar en kommentar här som inte har med aktuell artikel att göra.
Jag har haft glädjen att följa din odyssé i vinets värld över en tid och jag måste tillstå att det har varit väldigt trevlig läsning.
Tidigare läste jag med stor behållning också bloggen Nettare e Goia, men den verkar vara nedlagd, tyvärr. På senare tid har jag också hittat Wine Virtuosity, som skriver väldigt målande och initieratom vin, om än på engelska.
Nu åter till dig. Det jag tycker är din bloggs stora behållning, är det lediga och inspirerande sätt du skriver på. Det lockar verkligen och det märks tydligt att du har en djup passion för vinet, som du också sätter i det främsta rummet.
Just det senare kan man tyvärr inte säga om många andra som skriver i både media och på bloggar, jag tänker då närmast på Bengt-Göran Kronstam i Dagens Nyheter och Allt om Vin med flera, Richard Juhlin som skriver lite väl elitistiskt om champagne på ett skrytsamt sätt, och den person som skriver bloggen Finare Vinare här på nätet. Dessa båda verkar hellre vilja framhäva sig själva och låta påskina att endast deras sanning är den rätt på ett sätt som både känns auktoritärt på ett närmast otrevligt sätt, och dessutom väldigt otidsenligt. Deras alster fjärmar läsaren från den stora nyfikenheten till vinet och det passar inte mig.
I det hänseendet särskiljer du dig, och det vill jag hylla dig för. Jag hoppas att du både har lust, tid och ork att fortsätta inspirera oss läsare här på nätet att under ditt (och några andras) ledsagande hitta till nya vinupplevelser.
Johannes
Trådkapningen fortsätter......
Johannes du har rätt i det du skriver om franko men att jämföra Finare vinare med kronstam vet jag inte om jag håller med om.
Min upplevelse av Finare Vinare är att de inspirerar på ett fantastiskt sätt.
Jag vet inte hur många gånger de tagit sig tid att svara på diverse vinrelaterade mail från mig. De tar alltid sig tid om jag frågar om tips! Det tycker jag vittnar om en stor ödmjukhet. Jag tvivlar på att övriga nämnda skribenter skulle svara på mail, men jag kanske borde prova.
Vänlig Jens
jag äääälskar 09an av den här efter lite luft. så sjukt mycket mineral. kanske hoppar den här då...
Jahapp, så har trollen hittat hit också.
Ja, nollnian var riktigt fin. Smakade utmärkt till köttbullar och lingon.
Innan jag såg att Johannes kommentar hade en signatur hann jag skratta och tänka att det var ett roligt FV-trollande...
"Johannes"? Tycker att stilen känns bekant...
Ja, trolltyg i tomteskogen är en fin jultradition. Kul att se så många kommentarer på en av mina tröttare poster ;-)
Johannes - är du seriös får jag tacka för berömmet. Kritik lämnar man annars enklast till den det berör. För egen del tycker jag Finare Vinare är den mest läsvärda bloggen därute. Med två genomsympatiska människor bakom.
Emil - älskade du nollnian måste du ju prova en flaska av det här. Fast sval och slank är den, och sjukt mycket mineral är kanske att ta i. Köttbullar och lingon låter på nåt sätt som en perfekt matchning, JW.
Skicka en kommentar