Expressbloggande ikväll. 2005 Fèlsina Riserva är snyggt rubinröd och ger ett öppet, tillgängligt intryck redan från början. En ganska rödlätt sangiovesetolkning med vinbär, rödbetor och körsbär tillsammans med en del rostade, kryddiga inslag av fat. Redan viss utveckling med cola. Fina, blommiga violtoner svävar överst, och så lite mineraler. Ursnygg örtighet med oregano och mynta utöver den vanliga tobaken, där myntan ger en svalkande, mentholliknande fräschhet. Mycket tilltalande.
Smaken är syrlig och aningen gles med ett hål i mitten och lite snipigt slut. Årgången visar tyvärr sitt fula anlete, och inte ens Fèlsina har lyckats få till det helt och hållet. Verkligen ingen provningsvinnare, men ändå inte så dumt. Vinet är avgjort gott, och det handlar absolut inte om någon total katastrof. Fin mineralitet och viss längd, även om det ekar lite tomt. Trots invändningarna tycker jag om vinet; det är inte alls dumt att korka upp en onsdag när ambitionerna inte är jättehöga. Finemang till kvällens krämiga gryta på strimlad entrecôte/utskuren biff, morötter och champinjoner. Vi dricker inte så mycket Chianti längre, men det här kan vara en av de bästa nollfemmor jag har smakat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar