Dags att sparka igång dagens långkok - fläskkarré som får puttra med lök, örter, fond och vin. Stående matlagningsvin här hemma brukar vara Periquita, men försommaren gör oss väl alla lite vilda och galna? Nytt vin i grytan, och en liten skvätt i glasen.
2008 Claude Val Rouge är ungdomligt blårött. Doften är liten och består mest av godisliknande ung frukt med hallonbåtar och vingummi, tillsammans med lite stickig alkohol och gräddkola. En tunn slöja av örtighet kan anas, men så mycket mer är det inte. Smaken är bärig och mjuk, med samma godisfrukt som i doften. Mitten är ganska vattnig och gles, och eftersmaken kort och stum. Den lilla längd som dröjer sig kvar består mest av värme från alkoholen. Jag får inget sug efter ett glas till.
Det är ungt och skriande enkelt men utan defekter. Ett helt okontroversiellt vin, som uppför sig precis som man kan förvänta sig. Det smakar som bulkvin brukar göra när kanske någon femma av flaskpriset går till den faktiska produktionskostnaden. Är det ett fynd för priset? Jag vet inte, eftersom det är så oinspirerande skulle jag säga att priset är irrelevant.
Jag hoppas att de vinjournalister som stämt upp i hyllningskören själva dricker det här hemma. Annars kan man verkligen snacka om snobbism och rent förakt för sina läsare.
PS. Till och med etiketten har hyllats: "snygg flaska som inte skäms ens på den finaste fest". Och visst är den lite Harlanesque...?
4 kommentarer:
Franko!
Hoppsan ... ett franskt vin på din sida! *skrattar* Jag som trodde att du hade konverterat till US-freak. Men så kom etiketten Harlan och då är väl ordningen återställd.
Harlanesque, inte lite heller! Lite kul att du tagit tjuren vid hornen och provat vinet efter all kontrovers om 'otillbörlig påverkan' som jag från finanssektorn skulle klassat pressens skriverier.
Hade du inget vettigare i reserv??
Michel - jodå, även om jänkarna i samlingen ökat från noll till elva procent på ett halvår så dricks det rätt mycket franskt fortfarande. Finns ingen anledning att ändra på det ;-)
Punkarn - reserver behövs inte, med sin bäriga mjuka stil puttrar det här dödsskönt i grytan. Till maten blir det ett efterlängtat test av en för mig ny årgång från en favoritproducent. Franskt...
Jag vet inte om jag håller med. Jag tycker du underskattar vinet. I mina egna notes från december har jag skrivit "Årets julklapp sägs vara en upplevelse och en smaklig sådan har du här. Äntligen har 2007 Claude Val Blanc (nr 5552, 56 kr) kvalat in i den ordinarie listan från beställningssortimentet. Tillsammans med sitt röda syskonvin (nr 32153, 55 kr) är detta den stora festens givna radarpar, snyggt förpackade med praktisk skruvkapsyl som gör att öppnandet går som en dans och det samtidigt som du inte riskerar trista korkdefekter. Kan det vara bättre?"
/BGK
Skicka en kommentar