Nya årgången av Ric Formans andravin Château La Grande Roche är inte lätt att bedöma till en början. Vid uppkorkandet är vinet fullständigt splittrat med utanpåliggande sötkletig ek och diffus frukt utan så mycket annat. Inte lätt att se genom den här väggen av ungdom inte. Men förra veckan drack vi ännu en flaska av nollåttan, och den hade harmoniserat sig på ett strålande sätt bara sedan i somras och blivit en ganska elegant, klassisk Napacab. Och plötsligt kryllade det av mineraler precis som hos nollsjuan. Det här vinet verkar behöva lite tid för att sätta sig ordentligt, och vi siktar in oss på några timmars luftning innan vi smakar igen.
Och se, det gör susen. Vinet är förstås fortfarande galet ungt, men visar så otroligt mycket mer än tidigare. Faten blandar sig med övriga aromer till en fin spegel av cassis, kaffe, tobak... ja ni vet hur ung fatad cabbe doftar. Men här finns också sköna drag av mint och grillat kött, och så lite skogiga drag. Munkänslan är fyllig men ändå balanserad, även om det finns viss råhet i aromerna och en liten gnutta värme i svansen som jag är övertygad försvinner med lite tid. Frukten får ett djup man knappast kunde ana några timmar tidigare och plockar upp ett härligt självförtroende i mittpartiet. Syrorna sitter på plats, tanninerna har en skön taktil kvalitet och så dyker det redan nu upp en fin mineralåder i svansen. Jag har inte lyckats klura ut exakt varifrån Forman hämtar druvorna till den här cuvéen, men det är inte utan att man får lite Howell Mountain-vibbar.
Det här vinet kommer sannolikt att smaka utmärkt som ungt, men behöver nog helst något år på rygg ännu. Det här var mest en testkörning för att se om man vill beställa fler flaskor. Och det vill man. En extremt lovande ny årgång med till synes alla delar på plats. (92+)
PS. Inköpt av Divine genom BS à 329 spänn. Har man vägarna förbi Köpenhamn kan man handla hos Bergman Vin à 194 DKK.
PPS. Förra veckans pårökta soundtrack funkar bra till det här också. Men en som befann sig mitt i den rykande smeten i Laurel Canyon under sjuttiotalets första år var JD Souther. Precis som Formans viner har han åldrats med värdighet, och har släppt ett par sköna skivor de senaste åren med material och arrangemang bitvis anpassade till en ålderspensionär (han fyller 67 i höst). Tänk en kalifornisk Nick Lowe, även om Souther fortfarande tycks kunna hitta de där Roy Orbison-liknande höjderna från sin ungdoms dagar. Så här ett par år före the big four-oh känner jag det är dags att bejaka gubbigheten...
8 kommentarer:
Takk for notat, skal prøve en flaske. Andre gode Napacab hos Systembolaget?
Jag gillade Mondavis bas 2007 väldigt mycket (91p)
Drack då denna några veckor senare och tyckte den var riktigt bra, 93p skulle jag nog sträcka mig till. Synd bara att det är ta-så-mycket betalt-som möjligt-och lite till-Divine som säljer denna.. Ett riktigt bra vin. Visst har du även smakat på topp cuveen?
/J
Inte i den här årgången, men 2001, 2005 och 2007 har allihop varit riktigt sköna grejer...
Jag har en tidigare positiv upplevelse från Formans förstavin i årgång 2007, men 2009 Chateau La Grande Roche gör det inte riktigt för mig. Visst, det här är inga dåliga grejor, men jag tycker att faten dominerar alldeles för mycket för att det ska vara riktigt bra - även efter ett flera timmars luftning. 2005 Cigliuti Barbaresco Serraboella som dracks bredvid spöade enkelt skiten ur denna jänkare.. :)
Jag är inte ett dugg orolig för de där faten, ge vinet lite tid på rygg bara. Långluftning är inte samma sak.
Självklart kan man inte ersätta flasklagring med långluftning och det är inte helt lätt att veta hur ett så ungt vin ska bete sig framöver. I dagsläget tar dock faten över lite för mycket för min del. Men jag får väl lägga undan nån flaska själv och se vad som händer.. :)
Sprang just på info om vingårdsfördelningen 2006:
77% CS (72% Star Vineyard, Rutherford Bench, 28% Grande Roche, Howell Mountain) 23% ME (100% Grande Roche)
http://www.chamberswines.com/img/producer/F/FRM/FRM310_06_fs.pdf
Testar nollnian på måndag!
Se där, det finns allt lite Howell Mountain i vinet. Det där är inga dåliga lägen.
Försök att lufta lite på måndag. Vi drack ännu en flaska i helgen. Jag var kanske inte riktigt lika begeistrad den här gången, men ett jäkligt gott vin i sin linda är det.
Skicka en kommentar