Biodynamisk Châteauneuf-du-Pape från Chapoutier, inköpt i Danmark för några år sedan. Färgen är mörk tegelröd. Doften stor med alkoholångor, körsbärslikör och örter. I munnen är vinet medelfylligt, lite vattnigt men med eldig eftersmak där man återfinner kryddor, en antydan av garrigue och de där bitarna som alltid blir sist kvar i Alladinasken. Vinet känns monolitiskt, enahanda och rent ut sagt tråkigt. En one trick pony. Var tvungen att surfa in på Chapoutiers hemsida och blev förvånad att vinet innehåller lite Syrah! Det här känns som ett endruvsvin på Grenache, och precis som jag har svårt för vissa viner från Priorat är jag inte helt förtjust i det här vinet. Grenache är ljuvlig i blandningar men jag vill ha lite mer ryggrad, bredd, komplexitet och allmän funkighet från syrah, mourvèdre, cinsault eller någon av de andra 9 druvsorter* som är tillåtna i röd Châteauneuf för att bli riktigt nöjd. Grenache på egen hand är ofta för tunn, alkoholstark och enkel för min smak. Och så var det de där associationerna till Alladinasken...
* om druvsorterna i Châteauneuf-du-Pape tvista de lärde förresten. Traditionellt sett är de 13, åtta röda (Grenache, Syrah, Mourvèdre, Cinsault, Muscardin, Counoise, Terret Noir, Vaccarese) och fem vita (Bourboulenc, Picpoul, Roussanne, Picardan, Clairette). Kruxet är att både Picpoul Noir och Picpoul Gris är tillåtna - alltså 14 druvsorter. Dessutom odlas Terret Blanc och Grenache Blanc men dessa räknas inte som egna druvsorter i denna appellation, men väl på andra håll i Frankrike. Alltså teoretiskt sett 16 druvsorter, även om de flesta brukar räkna 13. Hängde ni med?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Chateuneuf över huvud taget känns ju lite chansartat.
Ofta platt, sött och eldigt. Men Chapoutier kan faktiskt göra helt excellent vin på 100% grenache. Vi drack en 1998 Barbe Rac på Kock&Vin i götet för ett par år sen. Den var fantastiskt god och komplex, det logiska steget upp efter en bourgogne. 105 år gamla stockar och ett uttag på 15 hl/ha...Bibendum har hyllade 2003 för privatimport (WS 96/100). Priset 499 kr gör möjligen att man avstår från att handla en låda?
Barbe Rac har jag aldrig provat men skulle gärna. Med tanke på tidigare erfarenheter av 100% Grenache, parat med en extrem årgång (som gav 16,2% alkohol enl Parker!), vill man ju smaka innan man slår till för det priset. Hur har ni egentligen koll på utbudet och priser för privatimport? - en djungel tycker jag.
16,2 %..oj. Hur många points får man för det?
Kanske ett svalt år som 2004 räcker bra om man inte är amerikan?
Privatimport: du är nyfiken på vinet, kollar vem som importerar det (Bibendum). För de stora namnen i rhône är det ju rätt lätt att få reda på agenturen. För de mindre krävs mer av tur, Vinordic och liknande... I det här fallet finns restaurangprislistan på Bibendums hemsida. Om inte, blir det svårare med priset. ibland kan man nysta vidare i deras sortiment via den "synliga" delen och beställa en restaurangprislista. Importören vill ju sälja. Men visst är det en djungel...
16,2-procentaren fick 95 Parker points. Å andra sidan sägs 2003 Pegau ligga på samma nivå även om etiketten som vanligt säger 14,5%, och det vinet har inte vid de två gånger jag provat känts det minsta eldigt eller varmt, bara fantastiskt balanserat.
Skicka en kommentar